Olina klappar händerna!
I vår kalender för idag står det byte av bandage för Anton, vägning & spädbarnsmassage för Olina samt kalas för Simon. Han ska följa med Anton L direkt efter skolan & kommer inte hem förrän efter middagen. Ett "smart" kalasupplägg. Det är ju trots allt en bit att åka när man bor här i obygden, & då behöver inte hela lördagen gå åt till kalasande.
Nnu är det dags att lyssna på Antons repertoar, han spelar piano för mig & tycker jag ska lyssna nu så det är väl bara att lyssna på den bestämde herren!
Idag är det julafton!
Annars har han ju frågat varje morgon i snart en månads tid om det är sommar. "Nä, har jag svarat. Det är ju fortfarande snö kvar". Så överallt där snön tinat bort har han sagt; "där är det sommar mamma, men inte här"
Idag har det varit trav-tippning (& jag är lika säker den här veckan - 7 rätt & miljonutdelning!) & nu är Anton ute & leker med Ulf. Ska ta & skynda mig att sätta på en tvättmaskin ( typiskt, igår tömde jag hela tvättstugan på tvätt & nu måste jag köra 3 maskiner till idag!) sen ska jag ut & trava ved. ´
Annars fördriver vi dagarna med att besöka HC varje dag för omläggning av Antons fötter. Men skönt att vi slapp åka till stan varje dag, vilket de först föreslog. Men det kändes tungt att sitta & åka bil 17 mil varje dag bara för att visa upp såren &få nya bandage. Inte så roligt för barnen att tillbringa 2 timmar om dagen i bil heller. Räcker gott & väl med den halvtimmen som det blir nu. Men så är det när man väljer att bo långt ifrån allt... Anton är iallafall glad över att få titta i "Maries låda" varje dag & få en ny leksak. Så visst kan man kalla det för att det är julafton idag. Simon tycker dock att det är lite orättvist, får se om han kanske kan få något av det Anton tar hem... Å andra sidan var han inte avundsjuk på Antons sår, då var han rätt nöjd att bli utan presenter...
Ja skynda mig var det.... Hoppas snön är borta till imorgon!
Antons fot
När vi skulle åka in & träffa läkaren igår undrade han om inte ambulansen skulle hämta honom. Ja, det hade förstås varit roligt! Det var ju inte så skoj att åka ambulans när han hade ont men igår hade det ju passat bättre när han var lite mer medveten om vad som hände runt omkring honom.
Läkaren kikade på hans blåsor & konstaterade att de fortfarande var hela & vätsekefyllda. Då undrade Anton om det var kaffe i dem? Haha... ja det är väl inte lätt att förstå. Han hade ju spillt kaffe på fötterna så, då är det väl rätt logiskt att det borde vara kaffe i de vätskefyllda blåsorna!
Det var mycket läkarbesök nu förrseten. Olina var ju på återkoll för sina öron i slutet på april. Eftersom hon rosslade så mycket, & gjort det så länge ville läkaren att vi skulle återkomma om det inte gett med sig inom 2 veckor. Pratade med dem i fredags när vi var på väg in på Antons tid hos kirurgen. hon rosslar ju & hostar fortfarande & de ville att vi skulle komma ner med henne så de fick ta lite prover. Tänkte att det kanske de kunde göra på akuten. Men det gick såklart inte. Vi skulle kunna få en tid på Z-gränd, men där var det telefonkö & vi kom aldrig fram. Så det blev till att åka ner på Kälarne när vi kommit hem från stan... Iallafall kunde de konstatera att sänkan var normal, & det är lite mystiskt med hennes rosslingar. Så nu har vi fått ventoline till henne som hon ska ha nu i helgen. Är hon inte bättre på måndag måste hon ner för vidare utredning. Är hon bra, ska vi fortsätta med ventoline ett par dagar & sen komma ner så läkaren får lyssna på hennes lungor igen. Phu...! Det är ett himla åkande & en väldans massa läkartider... Fick veta att hon är inbokad på öronkliniken den 19. Men har ännu inte fått någon kallelse... Får väl se om den dyker upp till veckan... Däremellan ska väl Anton in ungefär varannan dag för omläggning. Men det får vi väl bättre besked om imorgon antar jag.
Jaja... allting ordnar sig tillslut. Nu ska jag ta & krypa ner hos de andra & sova ett par timmar. Måste upp tidigt för att hinna till stan i tid!
Vilken (oturs)dag!
Som jag skrev tidigare så fick ju Anton en rejäl fläskläpp för ett tag sen & den har gett med sig. Har inte tänkt så mycket mer på det förrän jag i måndags upptäckte att hans två framtänder blivit bruna/svarta. Ringde tandläkaren & fick en tid igår morse. Vi som har problem att komma iväg i tid till dagis klockan 9 skulle helt plötsligt vara i tid till tandläkren kl 8.15! Det var bara att klä på två sovande barn & lägga dem i bilen, men i tid kom vi! (men det var på minuten också)
Tandläkaren kunde inte göra så mycket mer än att journalföra skadan OM de permanenta tänderna också blivit skadade. Men det är något vi får vänta sisådär 4 år på att se. Ringde iallafall till försäkringsbolaget för att anmäla ett olycksfall.
Åkte sedan iväg till kyrkis & deras årliga avslutning. Dit är vi ju heller aldrig i tid om vi ens tagit oss dit. Igår var vi dock där 45 minuter innan de öppnar så efter att Anton fått lite frukost hjälpte vi till med ballongblåsning & kalaspyntning. Hade det riktigt trevligt, var 58 personer där! Barnen fick titta i "skattkammaren" & prova kronor. De såg ut som kungar & prinsessor allihopa. Alla barnen fick även spela på den stora orgeln - det var populärt!
Efter mat & efterätt i form av glass åkte vi hemåt för att städa. Simon skulla ha med sig Adam hem efter skolan. Han var så glad när han gick på morgonen, för det är inte så ofta det händer att någon följer med efter skolan. Det har alltid varit något som hänt när de bestämt sig för att leka. Tex. någon har blivit sjuk etc. Jag hade lovat att koka jordgubbskräm & de ville ha "Majas fisk" till middag. Innan vi satte igång att städa tänkte jag ta mig en kopp kaffe, Olina sov & Anton lyssnade på musik & dansade. Medans kaffet kokade började jag läsa en tidning vid matbordet, hörde hur perkulatorn brusade & blev färdig. Tänkte bara läsa färdigt artikeln så skulle jag hälla upp kaffet på termos. Hade kokat nästan 8 koppar, för då skulle det räcka ett tag även om jag var själv. Då får jag se hur Anton försöker flytta på perkulatorn för att komma åt CD-spelaren. Hinner bara resa på mig & säga att han inte får röra den innan allt välter & hett kaffe töms ut på golvet där han står! Anton skriker men som tur är är det bara på benen & fötterna det kommit & inte i ansiktet. Springer iväg med honom till duschen & börjar fundera över om jag kanske ska ringa någonstans. Kaffe kan väl inte göra så stor skada när man har kläder på sig? eller? Ska jag ringa mamma & be om råd? Eller sjukvårdsrådgivningen? Hälsocentralens telefontid börjar ju snart också.... Tog ju av Anton strumporna på en gång, vet att man inte ska ta av kläderna men det var något som bara gick av farten. Nu när han står i duschen ser jag ju hur huden börjat fara. Ringer 112 & berättar vad som hänt. Han säger åt mig att fortsätta med duschen & att ambulansen är på väg. De 30 minuter det tar för ambulansen att komma känns långa när Anton gråter. Får inte tag på Marcus som är på väg till jobbet, men dagis svarar & ska ringa till skolan så Simon & Adam kan hoppa av där, de ringer även till Adams mamma. Får tag på mamma som ska försöka få tag på Marcus så kan jag koncentrera mig på Anton istället. Det tar sin lilla stund att komma till stan & sjukhuset, & sjuksköterskan som tar emot oss känns inte vidare trevlig. Hon säger att hon vet ingenting, vet inte alls vart vi ska . Men det ordnar ambulanspersonalen. Vi får ett akutrum med massor av barnleksaker & då har Anton helt plötsligt inte tid att ha ont längre. Det är polismotorcyklar, böcker, bilar & fina bilder på väggarna. Sjuksköterskan som tog emot oss kommer in & berättar att det är akutkirurgen som ska ta hand om oss men de har så fullt upp så det tar nog tid innan de har tid med oss. Låter som om det skulle kunna bli nästa vecka ungefär. Ringer mamma för att be henne åka iväg & köpa nya byxor & kalsonger till Anton. Marcus är på väg in & då kommer även läkaren. Vi har hunnit vara inne på sjukhuset i lite mer än en timme redan. Läkaren undrar när det hände & jag säger att det var strax före 13.30. Han blir nästan upprörd över att det gått så lång tid redan! Förklarar att vi bor ju en bit från stan så bara att vänta på ambulans & ta sig in till sjukhuset tog nog mer än 1,5 h. Han säger inte så mycket mer om det men det märks att det var inte det han tänkte på, utan det var tiden vi fått vänta på sjukhuset som gjort honom irriterad. Han berömmer oss för att vi ställde oss i duschen på en gång & att vi stog där så länge. Säger att det är avgörande när sånt här händer för hur stora skadorna blir, de kan heller inte göra så mycket mer i det här skedet eftersom vi redan kylt så bra. Så vi får avgöra själva om vi vill stanna eller fara hem & återkomma senare i veckan. Vi väljer att fara hem & Anton får nya bandage på fötterna. Mormor & morfar kommer med nya snygga "fotbollskalsonger" & byxor. Min stackars lilla kille. När vi låg där inne på akutrummet bad han mig om ursäkt för att han rört kaffepannan. "Det var inte meningen mamma, jag ville bara lyssna på musik". Åhh lilla gubben!
Får se vad de säger på fredag när vi ska dit på koll igen. Men ett är då säkert och det är att hans nya fina skor kommer inte bli använda på ett tag!
Som om det inte vore nog på denna dag så får vi dessutom problem med bilen på vägen hem! Har precis hämtat upp Simon som fick följa med Adam hem istället. Pojkarna kommer på att de är kissnödiga så vi ska stanna vid vägrenen. Då lägger bilen av. Jag kan absolut ingenting om bilar, men jag tror att det var kamremmet som gått av? Eller nåt i den stilen... Vi får iallafall ringa grannen Ulf som kommer & bogserar oss hem . Tur att det bara var 13 km hem iallafall :-)
Stort tack till honom även för att han gick ner för att låsa vår dörr, något jag struntade i när vi for iväg med ambulansen. Han såg även förödelsen i köket & var så snäll & tog sig tid till att torka upp allt kaffespill! Det var skönt att få komma hem & slippa sånt, utan bara kunna sätta sig i soffan & mysa istället.
Får se om det kommer något gott ur det här. När Anton slog tänderna så slutade han tvärt med napp så det var ju faktiskt rätt positivt!
Vad gäller Simon så är det nu bestämt att Adam kommer på fredag istället, så det är bara att hoppas att de planena inte kullkastas av något oförutsett igen!
Nu ska jag gå & passa upp min son som sitter i soffan & ser på TV.
Återkommer med bilder från Stockholm senare!
Anton med sin nya nalle, "Ambjörn" som han fick i ambulansen
/Sandra
Fläskläpp & äckliga sjuka män!
Innan vi kom iväg hem från dagis hade läppen svullnat på ordentligt & han hade en läpp som säkert var 3 gånger så stor som den ska vara! Det såg så roligt ut & han var så gullig när han försökte prata. Inget man kanske ska skratta åt, men när det ändå inte var något mer allvarligt än en fläskläpp gick det nästan inte att hålla sig :-)
Men usch vad hemskt det är när de slår sig. Man vill kunna skydda dem från allt men det går ju inte! Och på sätt & vis är det kanske bra att få sig små törnar ibland, så man blir lite "härdad".
Något annat som jag funderat mycket på under den gångna veckan är lilla Engla & hennes familj. Finns väl knappast någon som inte kunnat bli berörd över hennes öde. Man blir så illa till mods!
Har också tänkt mycket på en händelse som hände mig när jag var 10 år. Jag skulle åka till stan för att möta upp pappa. Bara några dagar senare skulle jag fylla år & därför skulle jag få välja ut en cykel som present. En med bockstyre! När jag står vid busshållsplatsen & väntar på att bussen ska komma, ser jag en röd bil, lite av sportbilsstuket, komma. Det är en man i kanske 25-års åldern som kör & stannar. Jag antar att han vill fråga om något för han vevar ner rutan. Då vill han att jag ska åka med honom! Jag svarar att jag ska åka med bussen. Han frågar vad det kostar & jag svarar. Han lockar med att de pengarna kan jag ju tjäna om jag åker med honom istället, & tänk vad mycket godis jag kan köpa för dem! Visst är det lockande, men någonstans i bakhuvudet ringer ändå varningsklockorna. Man får inte åka med en främling. Och när han dessutom lockar & tjatar så känns det ännu mer i hela kroppen att det är något som inte står rätt till. Han säger att det kommer också gå mycket fortare för mig att ta mig till stan än om jag ska åka med bussen. Det gör mig ju inget att det tar tid, för jag ska ju ändå träffa pappa när bussen kommer in. Fast samtidigt börjar jag ju tänka på att jag skulle ju faktiskt hinna springa ner på Kärnan & köpa en godispåse isåfall. Men tänker också att om jag inte gör av med de pengar jag fått till bussen, så vill nog pappa ha tillbaka dem. Och isåfall blir det ju ändå ingen godispåse. Det hela känns ganska obehagligt, & jag kommer till slut på att säga att mina kompisar ska åka med bussen & att de redan sitter på. Just då kommer bussen & han frågar en sista gång. Eftersom jag ser bussen vänder jag mig bara bort & väntar på den istället & mannen kör tillslut därifrån. Vad hade hänt annars? Tror knappast att han bara skulle ha gett mig skjuts in till stan, en normal man skulle väl aldrig komma på tanken att skjutsa en 10-årig flicka som han inte känner. Och om hon säger nej, så lockar man väl inte med pengar & godis? Kommer aldrig att få svar på den frågan, men kanske hade jag gått samma öde till mötes som lilla Engla. Det är obehagligt att tänka på, & man ser att man kan inte skydda sina barn från allt. Man vet aldrig vad det är för sjuka människor som kommer i ens väg!
Det som jag också tänkt mycket på, är att jag tyckte nästan att det var ännu mer obehagligt än själva händelsen att berätta för mamma & pappa. Men varför tänker man så? Har kommit fram till att antagligen förstog man att de skulle bli oroliga & rädda. Och det är inte bara föräldrar som vill skydda sina barn, som barn vill man ju skydda sina föräldrar också.
Nu är det dags att tippa trav, så nu får jag släppa tankarna på obehagliga saker & ännu en gång tro på 7 rätt!
Trevlig helg!
/Sandra
Olina har fått sina första tänder
Förra onsdagen upptäckte Simon att två små gryn börjat kika fram i Olinas underkäke. Han var så lycklig & alldeles till sig över att "lillasyster äntligen fått sina första tänder". Han sprang omkring som i ett lyckorus & pratade bara om det i säkert 30 min. Upprepade flera gånger för Olina " Åh lilla gumman, tänk att du har fått tänder nu." Gulligt :-)
De har växt på bra för var dag som gått & nu ser man dom helt klart & tydligt. Så igår frågade jag Anton om han sett att lillasyster fått tänder. "- Men mamma, vem har hon fått dom av? Av tandläkaren kanske?"
Ja, barn är kloka! Det är väl helt riktigt tänkt, vaddå fått???? Då måste man ju ha fått dom från någon!
Mer gulligt prat kom idag då han såg på kattspåren på baksidan. Först konstaterade han att det nog måste vara kattspår. Eller varg kanske... eller kanske lejon???? Eller är det kanske älgspår mamma? Nä, det är nog katten som gått där, svarade jag då. "Men hur kan du veta det då?!" Ja, hur kan jag veta det? Kanske för att det är lite skillnad på kattspår & älgspår.... ;-)
Ikväll har Anton kissat ute i snön. Simon behövde gå på toaletten men den var redan upptagen av Marcus så då kom Simon på att han var nog tvungen att springa ut för det blev akut. Det tyckte Anton var väldigt spännande & han ville också prova. Sen ville han promt ha med mig ut för att jag skulle kika på vart han hade kissat. Väldigt intressant ;-) Hann bli 2 turer till ut på kvällen.... Hmmm... tur att vi inte bor inne i ett bostadsområde kanske ;-) Får nog vänja han av med det där. Eller så kanske försöka få till lill-toan lite kvickt... Men det ser rätt roligt ut må jag säga!
/Sandra
Grattis älskling & hemma igen!
Första dygnet trodde jag att jag skulle dö av längtan efter barnen, fick nästan lite panik över att vi lämnat dem hemma. Men vi visste ju att de var i trygga händer & att vi allihopa antagligen behövde det här. Så efter att jag fått sms-svar från både mamma & Linda om att allt var OK hemma så kunde vi slappna av lite mer & bara njuta över att vara barnfria & lediga.
Startade torsdagsmorgonen med att bege oss till tåget i Bräcke för vidare färd mot Stockholm. Strosade omkring & mötte upp Valerie för en lunch. Hon visade oss ett ställe som jag många gånger gått förbi & tänkt att där ser det gott ut. Och det var det! Var nog bästa maten under hela resan! Så nu har jag ett nytt favorit-tillhåll när jag kommer till Sthlm för att äta lunch! Tack för det!
Njöt av ett glas champagne för futtiga 19 kronor när båten lämnade hamn. Kändes otroligt lyxigt!
Tallin blev jag inte särskilt imponerad av, men vårt hotell var fint. När vi väl lyckades hitta fram vill säga... Kan väl inte säga att vi gjorde allt för att verkligen hitta & ingen karta hade vi heller tagit med oss eller ens kollat upp vart vi skulle förrän vi lämnat båten & börjat gå så vi fick väl skylla oss själva. Men efter lite strosande i Gamla stan, en latte med baguette & senare även en lunch i magen begav vi oss vidare för att se vart vi skulle övernatta. Efter lite letande hittade vi så tillslut hotellet - vid hamnen!
Kröp i morgonrockarna & spenderade resten av dagen i poolerna & i bastuvärlden.Olina charmade som vanligt de flesta & många kom fram & pratade med henne när vi låg i poolbaren med goda glassdrinkar. Sen somnade vi allihopa utslagna på hotellrummet så middagen blev sen. Inte förrän 22 började vi leta efter någonstans att äta!
Träffade ett trevligt par från Sthlm på båten hem som vi pratade med ända fram till 3.30! Och jag som hade sett fram emot att få gå & lägga mig redan vid 23 ;-)
När vi klev iland blev vi hämtade av brorsan som tog oss med så vi fick se deras nya hus. Jättefint & mysigt! Finaste huset på gatan, ja det hade dom! Kan tänka mig att mina barn uppskattar att få besöka morbror & hans bakgård när vi kommer i maj ;-) (eller så är det bara jag som är barnsligt förtjust i att bada...) Fast antar att det knappast är så varmt att det går att bada i en utomhuspool den tiden...
Anton fick vara hemma från dagis idag & vi hade det mysigt. Bakade tårtbotten & gjorde tårta till Marcus. Har också insett att jag antagligen fått MDD eller vad det nu hette. "Landstigningsyrsel" kallas det också för. Känns fortfarande som om jag sitter på båten, lite läskigt men går tydligen över av sig själv inom ett par veckor(!!!) Men jag hoppas det är borta redan till imorgon för det är rätt obehagligt & jag ska till stan imorgon så jag vill inte känna så här när jag ska köra bil...
Bilder får komma imorgon för nu ska jag sova! Förresten Tack till alla er som gjorde det möjligt för oss att åka - det var härligt att få komma iväg en sväng! (Kan ju alltid hoppas att Marcus överraskar mig någon gång med en resa till en storstad, så får ni väl ställa upp då med ;-) )
/Sandra
So long....
Pappa skrattar åt min packning, men än så länge har jag fått plats med allt i 1 enda väska! Fast då är inte necessären i än... jag hoppas den får plats! Finns inte mycket plats kvar för shopping, men Olinas blöjor tar ju upp en del av väskan & de kommer ju användas så kanske får vi i en del... Har lovat Simon att han ska få någonting. Erbjöd ett par kalsonger & ett par strumpor :-) Då sa han bara att "jag blir glad över det också Sandra!" :-)
Allt som bara kan gå fel hela veckan har gått fel. Så nu hoppas jag bara att turen vänt. Annars lär väl tåget vara försenat, båten sjunka eller så missar vi helt enkelt alltihopa på grund av all denna snö som faller! (Vart är våren?!?)
Just ja, för er som inte vet: Vi ska till Tallin & bo på SPA-hotell!
Så håll tummarna för att vår otur har vänt! För nu ska jag slappa & bara ta det lugnt & mysa. Kommer sakna barnen massor men det kan kanske behövas :-)
Kram på er alla!
2 små lappar i ett kuvert
Nä nu är det bäst jag sätter fart. Ska till ÖStersund i dag, & ett besök på banken är givet! Ett möte & sen lunchdejt med Linda. Ska bli roligt! Sen måste jag försöka hitta stövlar & galonhandskar. Mina stackars barn har bara trasiga eller för små vårkläder! Haha, jag kanske inte ska klaga över att de är ute på så lite på dagis. Nu är det ju rätt praktiskt, så hinner ingen märkar att jag fortfarande inte hunnit handla kläder till mina barn ;-)
/Sandra
Dagens (eller kanske årets) mest korkade sak
Ja vad är det då jag gjort? Håll i er;
JAG HAR ELDAT UPP 1000 KRONOR! Jo det är verkligen sant, & absolut inte ett försenat aprilskämt heller .Tyvärr. Så sorry Ulf, du som pratat om att du alltid velat göra det, jag hann före!
Hur gick då det här till? Jo, jag hade 2 st 500 lappar, som i väntan på att hamna i plånboken, hade blivit lagda i min jackficka. Så städade jag bilen idag men hade ingen skräppåse. Så alla bensinkvitton & parkeringsbiljetter hamnade i min ficka tills jag gick in. Då slängde jag allt jag hade i fickorna i vedpannan. Alldeles nyss skulle Marcus tända upp & när det börjat brinna säger han; "Vad är det här då?" & petar ut 2st 500-lappar som brinner för fullt!
Jaja, så kan det gå! Nu vet ni hur mycket pengar jag har, som till & med använder de som eldtänne!!!
April & förkylda!
Om det är någon som saknat mig så beror det på att vi allihopa har legat förkylda, & haft påsklov! Har äntligen fått lite ork till att skriva lite...Orkar inte skriva om allt vi gjort utan lägger upp lite bilder så kan ni se istället :-)
Fiske....Barnen fick påskägg av farmor, lek vid spisen, hmm ...kurragömma, skoter & kälkåkning & mera fiske....
...en tur till Paradisbadet, 3-årskalas & ännu mer fiske!
Marcus blev ledig i 2 hela veckor - underbart! Han tog ledigt i påsk, & sen blev det ofrivilligt med 3 dagars sjukdom. Men ganska härligt tyckte jag som fick hjälp med barnen & det är så skönt att vara två på kvällarna. Bara sitta i soffan & slappa någon timme innan det är läggdags & veta att man inte MÅSTE kliva upp direkt man vaknar. Vilket vi otroligt nog gjort ändå. Lagt oss tidigt, & klivit upp redan vid 7-7.30. Den enda dagen jag tog en sovmorgon var i söndasg då jag sov till 8.20. Tog det lugnt, kokade kaffe & njöt av att vara ensammen tillsammans med Olina uppe tills jag skulle fota henne med Marcus mobil & det står att man ska vrida fram klockan! Det hade jag alldeles glömt bort! Så innan jag fått upp alla & vi ätit frukost 6 diskat var klockan helt plötsligt 11.30!!!
Olina har fått öroninflammation- IGEN! Det är alltså hennes 3:e på lika många månader, vilket gör att hon klassas som "öronbarn". Så nu är en remiss skickad till sjukhuset för utredning. Stackarn! Fast helt otroligt så är hon ändå en liten solstråle! Hon ler så fort man bara tittar på henne. Var på återbesök på ortopeden förra veckan & läkaren där sa; Är hon fortfarande alltid så här glad?" & berättade om henne för andra sköterskor & läkare som gick förbi hur glad hon är & att han nog aldrig träffat en gladare bebis :-) Då blir även hennes mamma lite extra glad :-)
Är ny månad nu också & i förrgår var det första april. Någon som blev lurad? Orkade inte ens tänka på ett skämt, men det spelar ingen roll för mina skämt brukar alltid sluta med att det blir; "-tiita en räv!" Sitter nog i från barnsben då mamma lurade mig rejält. Det var första april & hon sa att det var en räv på vår tomt. Jag kunde inte se den från övervåningen så jag skulle skynda mig att springa ner för att hinna se den. Föll i trappen & tumlade ner de sista stegen innan jag fort kom på fötter & trotsade att det gjorde ont för att hinna få en skymt. Tror mig minnas att jag var lite extra förtjust i rävar på den här tiden efter ett tidningsurklipp på en övergiven silverrävsunge. I vilket fall som helst såg jag ingen räv, & det tog nog ett bra tag för mig att förstå att det faktiskt heller aldrig varit någon räv där... Lite snopet att både missa en räv & dessutom ramla & slå sig i trappen... :-) Mamma brukar vara duktig på att hitta på skämt, & hon hade lurat många på jobbet med att anticimex utförde saneringsarbeten på toaletterna så att man var tvungen att gå till en annan avdelning för sina behov istället. Ja, den hade jag nog också gått på :-)
Kom däremot på ett rätt bra första-april skämt IDAG. Men det ska jag behålla för mig själv tills nästa år ;-) Ifjol fick jag till det & vi lurade mamma & pappa & även Per, att vi väntade tvillingar. Men mamma & pappa blev så glada att jag faktiskt nästan önskade att det inte vore ett skämt! (idag är jag bara glad att det var på skoj kan jag tillägga!) Per blev nog rätt chockad vill jag minnas & hans tanke hade nog mest varit i stil med "shit, stackars er!" haha....
Tyvärr får ju mitt träningsprogram stryka lite på foten med tanke på förkylningen. Får nog satsa på att bara kunna jogga runt tjejmilen. Känns som långt borta att man ska kunna springa på tid... Kanske blir året därpå istället. Benitha ringde & undrade om jag hade lust att springa med henne idag, trist att det inte gick! Är skoj att ha någon att träna med.
Bara en vecka kvar nu, så ska jag överraska Marcus med en weekend bara för oss själva! (Hoppas han inte läser nu, men det tvivlar jag på!) Nåja Olina ska oxå med men hon är ju som bekant väldigt lugn av sig så det blir nog bara mysigt. Är inte alltför ofta vi gör något bara vi två & det behövs! Äta gott, & bara ta det lugnt. Inte behöva springa efter barn eller städa eller ha något annat hängande över sig... Ska bli underbart! Bara vi inte gör som sist vi hade en barnfri helg, då vi SOV hela helgen! Men nu händer det ju lite mer så nu kan vi nog inte sova bort HELA tiden iallafall :-)
På tal om saker att göra... idag har elektrikern varit här (hmm kanske jag inte skulle ha sagt för då blir det ju lite mer press på att vi måste göra färdigt nu ;-) Är iallafall peppad till att verkligen få till hallen. Har ju sagt att bara elektrikern varit här så... ja nu måste det göras i vilket fall... Har gjort en lång lista över "måste-göra-saker" & en del har redan blivit strukna. Känns otroligt skönt att se hur listan krymper.Vore ännu roligare om allt på listan blev färdigt i sommar :-) T.ex. tilläggsisolera färdigt, panela färdigt, ny balkong, stor fin altan, trevlig trädgård, carport... ja & så resten av huset förstås :-) Hmm är det realistiskt att det blir gjort tror ni? Ja det tror jag... men inte i år!:Om vi inte tar hjälp av snickare förstås men det gör vi ju helst inte då det aldrig blir som man själv vill ha det då... Dessutom är det roligt att ha gjort allting själv. (nästan iallafall) Men först och främst ska vi nog göra färdigt där vi påbörjat & sen är det nog läge för sandlåda & gungställning! Helst även en liten lekstuga alá stora huset i miniatyr :-) Är ju lite trist om barnen hinner bli stora innan de får sånt...
Måste dessutom berätta vad Anton sa idag; "stackars Ulf, han har ingen rutschkana..." haha... ja det är väl synd... Fast det kanske var en pik om att han ville ha en. JAG vill iallafall ha en :-) HIttade ju en i höstas på blocket för 2500. Problemet var att man nog behövde en lastbil för att få hem den... var rätt stor & hade 2 "bucklor". Hade suttit perfekt i vår slänt upp mot skogen!
Nä, nu ska jag försöka kurera mig lite, så jag blir frisk någon gång. Inte roligt att vara sjuk! Marcus sa ju tidigare i veckan att jag hade supergener eftersom jag aldrig är sjuk... så får man inte säga! Sa ju det själv i fjol & ett dygn senare låg jag i influensan... Så vad ni än gör; säg aldrig till mig att jag aldrig blir sjuk för det är nog den utlösande faktorn!
På återseende!
/Sandra
Anton fyller år!
Var en sväng ner till Sundsvall igår & hade tänkt att han kunde få leka på leklandet som är från 3 år. Han har ju fått stå utanför varje gång vi varit ner, & alltid varit ledsen över att han varit för liten. Men tror ni det gick? Nä då, prick på dagen 3 år måste man vara! Att det var så kinkit hade jag aldrig trott, men Anton sa bara att "jag är för liten mamma" & blev inte ens ledsen... Med oss hade vi även vår granne Ulf. Han är väl inte särskilt road av att springa omkring inne på IKEA med mig så han anmälde sig snabbt som barnvakt när det blev som det blev för Anton. Han tog hand om både Anton & Olina medans jag shoppade loss. Underbart att få springa omkring alldeles själv (nåja menar förstås inte alldeles själv men ni förstår nog hur jag menar...) & kika på kuddar, byttor & duschdraperier. Köpte ännu ett duschdraperi, mitt 3:e för i år... Har av misstag köpt 2 stycken andra som inte passat.... Det första var billigt, bara 5 kr men det var alldeles för kort, då hittade jag ett superfint som tyvärr var för litet på bredden. Nu är storleken bra, men hade helst velat ha med samma mönster som på det andra jag köpte... Men man får ju inte allt här i livet ;-)
Simon övernattade på dagis, en tradition de har varje påsk. Kändes lite tomt att vakna i morse eftersom Marcus sticker redan vid halv 5. Men skönt att slippa stressa upp på morgonen. Vi kunde lugnt ligga kvar & bara gosa en stund innan Anton ville kliva upp & öppna paket. Men eftersom det bara var jag & de två små som var hemma fick han nöja sig med att öppna ett paket bestående av kläder. Vilka han själv valt ut så en lycklig kille fick åka på dagis med en bil-tshirt.
Själv hann jag hem en sväng medans dagis var ute & "påskade". Målade färdigt i trappen & sen var det dags att åka tillbaka & hämta hem min lilla påskkärring. Skyndade oss till affären för att handla all mat inför helgen. Anton var en bestämd liten pojke. Han skulle ha en egen korg, vilken han fyllde med lite smått & gott efter vägen som jag definitivt inte hade på min inköpslista. Hamburgerbröd, "pizzakit", rotmos på tub & någon skinka av något slag för att räkna upp en del. Sen sprang han iväg & jag hann höra; "jag vill ha en till godispåse". Hittade honom i full färd med att försöka få in en hel skopa lösviktsgodis i en påse. Han hade ju dock redan sin kaffepanna från påskturen med sig & den var fylld med godis så jag tyckte inte han behövde mer. Då skulle han plocka ur korgen för att nå sin kaffepanna & inte fick jag ta de urplockade sakerna & stoppa i min vagn för det var ju hans saker! Tillslut gick han med på att jag la tillbaka sakerna i hans korg, varpå han är på väg att springa ut med korgen. Stoppade honom & förklarade att vi måste betala först & att vi måste stå i kön. Vilken redan var lång. (för att vara här, det var säkert 3-4 stycken före oss!) Nä då säger han åt alla att flytta sig, "Ni står i vägen!"
De öppnar en till kassa som vi kan gå till (slår vad om att det bara var för vår skull, för de stängde den efter oss...) Anton ska själv lägga upp sina varor & inte får jag hjälpa till eller börja lägga dit mina varor. Jag försöker förklara att det är många som vill handla & att vi måste hjälpas åt. Då spänner han ögonen i mig & säger; "Vill du ha godis eller? Om du inte lyssnar på mig blir det inge godis!" Haha, undrar vart han hört det förut :-) Var svårt att hålla sig för skratt!
Ikväll har vi då firat att vår lilla kille blivit stor. En motorcykel-tårta var beställd, massor av paket med fina innehåll & ännu mer pussar av vår prins. Alla presenter var så fina & Anton var så glad över allting. Mormor & morfar & morbror Rickard kom med en cykel. Farmor med duplo-lego & en ny Barnkammarbok. Av faster Erica fick han städset, mopp & hink & sop. Faster Camilla hade köpt fina kläder & Ulf kom med en traktor. Av oss fick han en spis & en stekpanna med lite mat. Så nu står spisen här i köket så kan han också laga mat när jag står vid min spis. Tyvärr kunde inte morbror Thomas & Maria vara här idag, saknade er! Men vi ses ju snart!
Visserligen var ju ett raggarbilsskärp inte ett skärp, men momma & moffa hade redan fixat ett riktigt skärp. Och nu har vi nog intalat honom att det är vad ett raggarbilsskärp är, för nu lyfter han på tröjan & säger stolt; "titta, jag har ett raggarbilsskärp!"
Trött & slut somnade han i sängen, men det var många tårar över att behöva skiljas från alla nya saker.
Tänk att det redan gått 3 år sedan vi låg på BB med en alldeles nyfödd liten pojke! Mycket har hänt sedan dess & ändå känns det som att det bara var häromdagen. Vad gjorde vi innan han kom till oss, & hur såg vår vardag ut utan honom? Det kan jag inte minnas. Vår underbara lilla Anton! Går inte att med ord beskriva hur mycket jag älskar denna goa lilla kille, som visserligen gör mig alldeles svettig & slut ibland, men som ger mig så mycket glädje & gränslös kärlek.
Nu måste jag nästan bära över honom till vår säng så jag får ligga & hålla om honom lite :-) Ska bara ordna med en ny mapp för foton först, .till listan med kalas får jag nu lägga till 3-årskalas!
Natti natti!
Marcus bästa kommentar
Nä, vi trivs nog bäst här ute ändå, så får jag väl lägga lite tid på att åka bil de gånger jag känner för att shoppa & fika på café!
Anton har lite nya saker att lägga till på sin önskelista: Bara en massa "tjejgrejer", bla ett rosa diadem, rosa hårspännen & en lila resväska med någon av Disneys prinsessor på. Allt sett inne på H&M. Om det var någon som såg en vuxen tvinga ett litet barn att lägga tillbaka alla dessa saker jag rabblat upp, i fredags eftermiddag med orden att "om du vill ha det där får du önska dig det i födelsedagspresent" så var det alltså vi. Men nu har jag inhandlat hans present så det finns nog ingen chans (eller risk eller vad man nu ska säga) att han får dessa saker. Men jag tror nog han kommer bli rätt nöjd ändå. Jag tycker iallafall att jag köpt en bra present!
Hej svejs!
Mina barn ser alldeles för mycket på TV!
Men idag kände jag mig faktiskt som en bra förälder, för idag hjälptes vi åt med alla sysslor här hemma. Antagligen för att vi skulle få besök & jag var tvungen att få hjälp för att vi skulle hinna få ordning här hemma innan dess. oj så snabbt det går att städa när man väntar besök! På bara 1,5h hann vi plocka upp & sortera en massa leksaker, papper & kläder. Dammsuga, puffa kuddarna i soffan, torka golv, tända lamporna i fönstren, sätta på en tvättmaskin & laga en supergod middag bestående av ingefär-&vitlöks marinerad kyckling, ris, grönsaker & en sås gjord på turkisk yoghurt blandad med sweetchilisås. På toppen av det hela hann vi dessutom röra ihop en sockerkakssmet som vi ställde in i ugnen medans vi åt. Vi hade nästan ätit färdigt när vårt främmande kom så det kändes bra. Och ännu bättre att jag faktiskt inte behöver gå omkring & städa nu när barnen lagt sig utan kan sitta & ta det lugnt! Så här skulle det vara alla dagar!
Vårt besök idag var Simons klasskompis & hennes mamma. Vi skulle revidera räkenskaperna för vårt kooperativa dagis. Jag måste säga att jag tycker det är riktigt kul med sånt jobb. Tror jag skulle passa bra på ett kontor! Kanske något att ha som extraknäck? Eller inte... har nog inte tid med sånt, men kanske i nästa liv...
Känner mig lite smart & viktig när jag sitter med ekonomipapper :-) Blir iallafall väldigt sporrad till att ta tag i att börja föra över min egen bokföring till mitt bokföringsprogram på datorn. Men det har jag sagt i 3 år nu... Fast nu tamigtusan SKA det bli av. Tänker inte lämna handskrivet till min revisor nästa gång. Sparar ju dessutom en slant eftersom det går snabbare för honom att göra deklarationen då. Och köper man ett bokförings/faktureringsprogram för nästan 5000 kronor är det väl tänkt att det ska användas... Måste komma ihåg att jag ska göra en lista över "Måste göra saker", så jag kan stryka eftersom. Tror det skulle minska min stress lite. Det är så skönt att ha den där listan att gå efter & se hur det krymper undan för undan. Eller så kommer jag bara komma på fler saker att göra kanske... Förra veckan gjorde jag en sån med saker jag var tvungen att komma ihåg att göra just den dagen, tex ringa ett samtal hit, ett dit, betala en räkning osv. Och tom Marcus gillade listan! Han har alltid förkastat mina listor genom åren men nu bad han mig tom att göra en över alla saker vi borde avsätta tid till att göra. Ex. renovera färdigt hallen, panela färdigt vedboden, snickra färdigt bron...ja listan kan göras väldigt lång.... ska man dessutom ta med allt såsom tvätt, städa bilen, plantera om blommorna... ja då blir det en lista som aldrig tar slut!
Imorgon händer det en massa saker. Anton ska till tandläkaren ( som han längtat efter i flera månader!) jag ska inte glömma att lämna in travet, sen åker vi till stan & Enduro-VM. Marcus ska vara med på besiktningen & jag ska (förhoppningsvis) massera en massa. Dessutom kommer äntligen min efterlängtade föräldrapenning! Den är ju ett kapitel för sig, men det har de flesta av er redan hört om så det tar jag inte här. Ska bli skönt att få kontot påfyllt lite, är ju faktiskt nästan 3 veckor sent! Tur att vi har så stora marginaler att vi klarar oss på en lön. Hade ju gått hela månaden ut, men då hade vi fått snåla. Dessutom fyller ju Anton år nästa vecka. Så i helgen hoppas jag att vi får tid över till att komma på vad vi ska ge honom, & sen inhandla det. Han själv är ju väldigt klar över vad han vill ha.
Frågade i förrgår igen vad han önskar sig. "Ett raggarbilsskärp" Jaha, men mer då? undrade jag. Han funderade inte länge utan svarade då; "MÅNGA raggarbilsskärp!" :-) haha, ja får väl se vad det blir....
Nu ska jag ta & packa färdigt våra väskor & sen lägga mig så jag slipper lida av sömnbrsit imorgon bitti. Då kanske jag kan klarar mig undan från att behöva använda mig av vår barnvakt TV´n!
Godnatt & trevlig helg på er!
Ny vecka & nya tag...
Förra veckan var det Sportlov & då tog jag det lugnt. Kändes rätt välbehövligt!
Vi startade vår vecka med att åka upp till mamma & pappa i fjällen. Inkvarterade oss i deras husvagn, & njöt av att vara lediga. Vädret började helt perfekt. Klarblå himmel, solen sken & det var så där perfekt som det bara kan vara i fjällen när det börjar närma sig vår. Efterhand blåste det upp men vad gör väl det? Vi trotsade blåsten & gjorde det vi hade kommit för att göra. Skoteråkning varvades med slalom & en & annan tur in i bastun.
Syns att det är rätt mycket snö i år....
Satte på Anton ett par slalomskidor & han vinkade & sa "hej då", sen började han ploga som att han inte hade gjort annat i sitt liv! Blev alldeles förstummad av förvåning! Olina njöt av solen från vagnen & Simon provade på liften. Först ville han inte ens prova men när han samlat tillräckligt mycket mod insåg han att det var lättare än han trott. Anton gav dock upp efter bara några åk, då hade han fått syn på en miniskoter som stog parkerad utanför skiduthyrningen & då var det inte intressant att åka skidor längre. Han ville åka skoter! Simon kastade även han en & annan trånande blick mot skotern men han har väl blivit så stor att han inte vågar gå fram & provsitta den bara så där... Det gjorde däremot Anton. Många gånger! Att han har sett hur man gör när man startar gick inte heller att missa. Klev upp & började dra i startsnöret (eller vad det nu heter). Tur att andra i hans närhet har större motorintresse än hans mor! Vilken lycka att de båda fick åka med "moffa" sen! Simon sa att de hade kört i 130 ( vilket jag inte riktigt trodde på så då ändrade han & sa att det nog kanske var 250 ) Hmmm... nja fort gick det säkert men inte riktigt så snabbt får jag hoppas!
Anton drömde nog sen att moffa köpte den lilla skotern åt honom för av vad som gick att uttyda ur hans svammel när han pratade i sömnen så lät det; " åhh tack moffa! Har du köpt den åt mig? En skoter!" :-) Ja det vore väl inte så dumt förstås???
Olina fick också vara med om att åka skoter då vi åkte till ett vindskydd i närheten, men inget hon brydde sig särskilt mycket om då hon sov mesta tiden. Annars gillar hon mest att ligga på magen & försöka åla sig fram nuförtiden. Får väl försöka passa på att vara ute när hon ska sova & sen vara inne när hon är vaken så hon får den tiden att leka. Hon fortsätter att vara lika glad & lycklig. Blir lite arg emellanåt om hon bestämt sig för en leksak & det är något hon inte får leka med. Men bara man ler lite åt henne är det bortglömt & hon är sitt vanliga glada jag igen.
Hemma igen fick vi besök av Linda & Tilda. Det var ett trevligt besök, vi hinner ju inte träffas lika mycket nu som det var när vi båda var mammalediga. Barnen stökade på & lekte (& bråkade..) på dagarna, sen satt vi uppe & pratade halva nätterna igenom. Precis som vanligt med andra ord ;-) Anton har inte riktigt förstått det där med rolllekar än insåg jag när jag hörde Tilda säga till honom att "du är pappa, jag är mamma"... -"nä, svarade Anton. Jag är inte pappa, jag är Anton!" haha...Men sen lekte de iallafall att de var på jobbet & gick omkring med varsin handväska. :-)
Idag har vi tagit oss en tur ner på biblioteket. Det var längesen! Insåg också att det är ju ingen mening att vara med i bokklubbar & betala 150-200 kr för en bok varje månad som ändå bara blir läst en gång för att sen bara & ligga & samla damm. Biblioteket köper ju in massor av nya böcker var 14:e dag!
Idag (inatt) dog en släkting så det är väl värt att omnämnas här. Han har ju varit sjuk under en längre period så det var ju inte oväntat men det är ändå tråkigt när det blir så slutgiltigt. Innan har man ju ändå hoppet att det ska lösa sig på något sätt. Tänker framförallt på hans familj idag, men även på min kära far! Han har ju mist någon som stog honom nära. Tänker också på att nästa släktträff inte kommer vara densamma utan honom där!
Vila i frid!
"Raggarbilsskärp"
Antons 3-årsdag börjar närma sig & för er som vet att han tjatat om ett "raggarbilsskärp" & vårt letande efter ett sånt kan vi nu bara informera att vi igår kväll löste problemet! Hanfrågade Marcus än en gång om han kunde få ett "raggarbilsskärp" i födelsedagspresent. Vart hittar man ett sånt då undrade Marcus. Anton pekade på vårt förråd, lite brydd öppnade Marcus det & undrade vart han hade sett ett sånt där. Jo, då visade det sig att ett "raggarbilsskärp" inte är ett skärp utan en radiostyrd bil där "styrdosan" sitter fast i bilen genom en sladd. Marcus har ju några sådana från när han var barn. Anton har kikat & suktat efter att få köra dem under en längre period men Marcus har inte velat det då vi av erfarenhet vet hur det har gått med alla andra radiostyrda bilar han fått. Men efter igår har han nu fått provköra en av dem & lyckan i hans ögon lyser lång väg. Så nu vet ni alla :-) Ett skärp behöver inte nödvändigtvis vara ett skärp! :-) Det är roligt med alla egna uttryck de har & det är ju många gånger rätt logiska. Men den här hade vi aldrig kunnat lista ut om han inte visat oss!
Nu är det dags att krypa till sängs. Ska läsa lite ur boken jag lånade på biblioteket; "Mias systrar" & sen ska jag invänta att Marcus kommer hem från jobbet.
Godnatt!
Veckans uppdatering
Tänkte börja med att dela med mig av förra veckans äventyr & höjdpunkt. Det var bara för roligt för att inte omnämnas här. Mitt frisör besök! Det var något jag sett fram emot länge, & det var något som verkligen behövdes! Vet inte om det var för att jag fått avboka 2 klipptider redan pga sjukdomar etc, eller om det beror på amningen (antagligen en kombination) men mitt hår var rikigt risigt så det skulle bli underbart! Dessutom skulle Anton & Tilda få träffas, (& jag & Linda med för den delen). Vår bil var fortfarande inte helt färdig, men som vanligt kunde vi låna Ulf & Beriths bil. Dock inte deras Hyundai, utan deras lilla Golf. Eftersom inte bilstolarna går att sätta fast säkert i den skulle Marcus ta den till jobbet & vi skulle ta Passaten. Marcus undrade kvällen före om vi inte skulle ta bussen. Va?! Buss??? Det går inte! Jag menar, bussen går 8.10 från Övsjö & dit är det ju 5 km. Sen sitta på bussen med 2 barn hela vägen till stan, ut till Lugnvik för att lämna av Anton hos Tilda & Linda som skulle se efter han när jag klippte mig... nä kommer inte på fråga sa jag. Dessutom är det ju snudd på dyrare att åka buss än att ta bilen. Marcus trodde det var gratis att åka buss med barnvagn men fick upplysa honom om att det bara gäller på stadsbussarna :-)
Så kommer då onsdag morgon. Det börjar med att Marcus försover sig, men går ut strax efter halv 6. Klockan 6 kommer han tillbaka. Golfen startar inte! Han har försökt i 15-20 minuter men den är helt stendöd. Är det inte typiskt??? Jaja, han måste ju till jobbet så det är klart att han måste ta bilen. Hur tusan ska jag göra nu då? Marcus föreslår att jag ska avboka igen. Aldrig i livet! Inte en tredje gång, det gör jag bara inte! Då får jag aldrig komma tillbaka säger jag, dessutom vill Anton leka med Tilda & jag vill surra med Linda. Har ju knappast träffat henne, än mindre hunnit prata på telefon på hela januari! Slänger iväg ett sms till vårt kära tidningsbud, han brukar ju alltid ha någon bil att låna ut. Men icke, ingen bil är påställd... Jaha då blir det väl bussen då. Hmmm...ska jag gå ner på Övsjö med bägge barnen & allt annat vi ska ha med oss in till stan? Tja får ju lite motion & det är ju inte skadligt... å andra sidan lär jag ju bli lite svettig & det känns med ens inte lika lockande. Nä, då får vi hoppa på bussen redan vid 7.25 när Simons skolskjuts kommer. Det är ju samma buss, men vi får ju åka 3,5 mil extra i och med att den åker ner till Kälarne & vänder först. Ja så är det när man bor på landet. Simon blev jätteglad iallafall, Anton med för den delen. Det är ju jättespännande att åka buss! Sagt & gjort, vi åkte med bussen till stan. Tog 2,5h men till frisören hann jag iallafall! Som tur var kom Linda in till stan & hämtade upp Anton istället för jag hann ju inte ut till Lugnvik innan. -Tack vännen!
Förresten, min frisör försäkrade mig om att jag inte hade blivit svartlistad även om jag hade blivit tvungen att avboka ännu en tid :-)
Tog bussen hem med förstås, men em turen går _lite_ fortare. Endast 1,5 h! När vi nästan var framme sa Anton att "mamma nu vill jag inte åka mer buss" Nä... förståligt! Men han var så duktig hela dagen, satt alldeles stilla på bussen & lyssnade på allt jag sa. Min lilla stora kille! Oj så stolt jag var! (Men så fort vi klev av frågade han om vi inte kunde åka buss även påföljande dag... ja det krävs inte mycket för att roa honom!)
Resten av veckan gick åt till jobb, mer träning & ännu mera städning! Känns skönt att jag kommit igång med träningen nu.
Idag var det "Barnens Vasalopp". Självklart var vi där & hejade på Anton när han skulle åka. Eftersom Marcus jobbar em så kunde även han vara med & det var roligt. Annars brukar ju han missa allt sånt, luciatåg utflykter & allt annat roligt som händer på dagis. När vi åkte ner i morse frågade Anton mig i bilen vad som händer om han skulle ramla. Ja men det gör inget sa jag. Det är bara att kliva upp & prova igen. Nä jag kan inte ramla, för jag ska vinna mamma! (oj, har han redan såna vinnarinstinkter vid knappa 3 års ålder???)
Trodde inte alls det skulle gå så bra för när vi kom ner var han riktigt mammig & ville bara vara i famnen. Skulle inte åka skidor utan ville hellre sitta i vagnen. Men tillslut när han såg hur de andra barnen gjorde sig i ordning gick det hur bra som helst. Upp i spåret & iväg. Jag följde med vid sidan om för att heja på & hjälpa till när han ramlade. En & annan vurpa blev det men emellanåt gick det fort. Så roligt att se alla barnen i spåret, hur de kämpade på & vad duktiga de var! Det var också så fint ordnat. Varm saft efter halva varvet, små skyltar med "delmål" efter vägen. Nummerlapp på bröstet & en guldmedalj till alla som var med. Anton åkte 3/4 av varvet, sen fick han syn på pappa som stog vid målet & då tyckte han att det gick för långsamt att åka så han tog av sig skidorna & sprang i mål & famnen på pappa!
Guldmedaljen, den skulle han sova med! Så nu ligger min lilla skidprins & sover i mammas säng med en guldmedalj om halsen. :-) (& nä han ska inte sova med den... jag ska ta bort den nu så ni behöver inte vara oroliga att kommer ha den som en snara om halsen hela natten!)
Bäst att sova nu, ska jobba i morgon!
Natti natti!
/Sandra
Det börjar bra...
ha, jag som tänkte jag skulle vara aktiv här... Det sprack redan första dagen! ;-)
Fast jag skrev faktiskt ett långt inlägg i lördags kväll, men det blev tydligen för långt för jag blev nog urloggad innan jag hunnit med att posta det så då försvann det... Och inte orkade jag skriva om allt...
Ser att det varit många här & kikat in iallafall, vad roligt!
Vi startade vår helg med ett stadsbesök efter några timmar ute i det vackra vädret. Hade ett möte att närvara på & det slutade inte förrän 15.30 så Simon fick ta bussen in till stan så kunde vi uträtta lite ärenden efteråt. Blev "tvungna" att äta inne i stan, & jag är så less på det. För vad finns det att äta om man inte vill spendera en förmögenhet på en vanlig middag? Det blev pizza såklart...och det är inte heller särskilt billigt, betalade 290 kr för oss alla inkl. dricka & sallad. Visst ,man kan ju ta en sallad men det är ju inte så mycket näring i sallader man köper på pizzahaken heller. Första tuggan av pizzan var god men måste säga att det var en av de sämsta jag ätit. Alldeles för salt! Usch, fy & blä kände både jag & Marcus när vi åkte hem. Men barnen var nöjda iallafall.
Så kom lördagen & med den en hockeyresa till Ö-vik. Vi var bjudna av Marcus jobb på matchen mellan Modo-Mora. Det var en trevlig dag för att sammanfatta den kort. Dock mer skräpmat igen. Varför går det inte att köpa bra mat som går snabbt när man är ute? Var finns de restaurangerna? Någon som vet???? Kanske en ny företagsidé!
Fast helt igenom dåligt var det inte. Efter matchen bjöds vi på en mysig restaurang med ett namn som jag redan glömt bort, med väldigt god mat. Fick till och med bönor & kikärtor, dock inga linser men de kan jag vara utan någon dag! Fisksoppa till förrätt, en stor salladsbuffé & flera olika huvudrätter. Efterrätten bestod av havtornsparfait, grädde, basilikaglass & kladdkaka. Och det var ju mitt eget val att trycka i mig det....
Jag tror att pojkarna tyckte det var en rolig dag, även om Anton hade lite väl mycket spring i benen för att orkar kolla på alla 3 perioderna. Olina somnade en bit in på andra perioden & Anton fick lite bilar att leka med så kunde vi andra 3 se på matchen i lugn & ro. Vi hade inte de bästa platserna men bra ändå med tanke på att vi fick sitta bakom nätet i hörnet. Och det visade sig att det var tur att det fanns ett nät där när Anton kom på att han skulle kasta sin bil. Hade väl varit mindre bra med en leksaksbil utslängd på isen...
Var även min första hockeymatch sedan 27 november 2001. Då var jag på hockey i Brunflo tillsammans med morfar, vilket också blev sista gången jag träffade morfar i livet. Så många tankar gick till honom under matchens gång.
Söndagen bjöd på ännu en stadsresa. Så det har bara varit en massa bil & bussåkning i helgen. Marcus var tvungen att stanna hemma & meka med vår andra bil. Kan ju vara på tiden att vi får iordning den med tanke på att jag måste låna grannens bil var & varannan dag. Gjorde ett besök hos Sofia & hennes Marcus. Det var längesen vi träffades... närmare bestämt 1 år sedan bra precis! Förutom en snabbisfika på stan i september men det räknas inte.
De väntar sitt första barn i maj så det var roligt att träffas en stund för att prata graviditeter & bebisliv. Hann dock inte prata så mycket ändå då Anton blev lite uttråkad & gjorde allt för att få sin vilja hörd.
Kvällen avslutades med middag & tårta hos svärmor. Hon fyllde år i slutet på januari & vi har inte hunnit gratta henne än. Det är alltid en massa att göra på helgerna & hon jobbar ju helger också så då blir det svårt att hitta en dag som passar för alla. Det var ju tråkigt att inte Marcus kunde komma, men det får väl bli nästa gång istället! Anton ville att vi skulle köpa en leksaksbil till farmor som present, så då fick han göra det. Han hann nästan ångra sitt köp innan vi var framme, men när vi väl skulle ringa på dörren var han nog ganska nöjd med sitt val av present. (eller tänkte han att det var bra att köpa en leksak till farmor som han själv kunde få leka med när han är där måntro???)
Idag har jag gjort mitt första träningspass på läääänge! Otroligt skönt men gud så jobbigt! Efter 15 minuter i trappmaskinen var mina ben som kokt spagetti. Får väl köra på så här ett par gånger i veckan så kanske jag kommer i form till sommaren, speciellt med tanke på hur mycket gotta jag proppat i mig under den här helgen! :-)Appropå formen, det är väl dags att börja springa snart oxå om jag ska kunna ha en chans att springa tjejmilen i höst. Men jag har alldeles för många bra ursäkter... Det är för halt, det snöar, det är för kallt det är för blött, lite ont i halsen... ja snart är de väl slut hoppas jag annars får jag gå runt! Fast det jag ser mest fram mot är nog att åka ner och bo på hotell. Undrar hur det går för Anna & Benitha då? Får nog ta & ringa & checka av, de kanske inte har lika många ursäkter som mig.... Ska ta & kolla in det där träningsprogrammet de har på tjejmilens hemsida. Fast sist fick jag ju träningsvärk bara av att ha läst det... eller vad det nu var som gjorde att jag hade så ont i kroppen efteråt.
Nu är det dags att börja natta barn, så jag själv får sova sen. Är så himmelskt trött så jag skulle kunna gå & sova redan nu jag med!
Mae höres! /Sandra
Min första dag som bloggare...
Sofia; hur har du fått så fin färg på din sida? Den vill jag också ha!
Här kommer jag skriva lite om vårt liv här ute i skogen, om våra underbara barn, kaoset i vardagen & mycket annat!Ska bli roligt att se hur många som är intresserade av vad vi har för oss på dagarna :-)
Alla hjärtans dag idag, en dag som alla andra men med lite mer eftertanke på alla man tycker om & håller av! Tack för alla smshälsningar! Marcus jobbar ikväll så jag är ensam hemma med barnen. Anton tillbringade dagen på dagis ( äntligen efter alla dessa veckors sjukdomar!) otroligt skönt med en liten paus mitt på dagen så man fick hämta andan lite & sitta ner med en VARM kopp te utan att bli avbruten hela tiden. Innan Marcus åkte hann vi med en snabb promenad i solskenet. också otroligt skönt att få gå i ordentligt promenad tempo utan att styras av en trotsig 3-åring som vill gå själv. Inte för att jag vill vara utan mina barn, men det är ganska skönt att få vara för sig själv för ett tag. (Olina räknar jag inte än, eftersom hon ligger så snäll där man lagt henne!) Simon hade en "date" efter skolan, dagen till ära ,så till middagen var det bara jag & de små. Olina fick smaka potatis för första gången, en smak som inte riktigt föll henne i smaken men efter lite grimaser & hulkningar skrattade hon. (som vanligt) Anton ville också hjälpa sin syster med smakportioner så när jag tittade bort var han snabbt där för att ge henne från sin mat. och då var det inte fråga om några smakportioner längre... Inte nog med att han försökte dränka henne förra veckan när de badade tillsammans, nu ska han kväva henne också! Ja... man får ha ögonen med sig säger jag bara. En ovanligt lugn kväll, antagligen därför att Anton kört slut på sig själv på dagis idag & gjort lite mer än att se på TV. Något han gjort alltför mycket de senaste veckorna. Hann både med att plocka undan, dammsuga & torka golv. Sen kom Simon hem, lagom till läggdags med en fin röd ros & ett vackert kort från hans tjej, den var han stolt över må ni tro så nu står den på bästa plats i köket! Anton hade med sig en fin "alla hjärtans dag"-skål med sig hem från dagis som han själv målat så fin. Älskar alla fina saker han kommer hem med, & det är så roligt att se hur glad han själv är över hans alster. Skålen var till pappa så han blir nog glad han med när han kommer hem från jobbet i natt.
Nu får det räcka för idag för nu sover alla & jag ska avnjuta ytterligare en kopp te & sen ska jag också sussa. Avslutar med att lägga in lite bilder.
Ha det så bra alla!
Kram & godnatt
