Anton fyller år!

Så var den stora dagen för vår lilla kille här! Redan igår morse vaknade han & sa att han fyllde år. När jag då blev tvungen att förklara att det var en dag kvar skrek han rakt ut att "DET ÄR DET INTE ALLS , JAG FYLLER ÅR IDAAAG!"

Var en sväng ner till Sundsvall igår & hade tänkt att han kunde få leka på leklandet som är från 3 år. Han har ju fått stå utanför varje gång vi varit ner, & alltid varit ledsen över att han varit för liten. Men tror ni det gick? Nä då, prick på dagen 3 år måste man vara! Att det var så kinkit hade jag aldrig trott, men Anton sa bara att "jag är för liten mamma" & blev inte ens ledsen... Med oss hade vi även vår granne Ulf. Han är väl inte särskilt road av att springa omkring inne på IKEA med mig så han anmälde sig snabbt som barnvakt när det blev som det blev för Anton. Han tog hand om både Anton & Olina medans jag shoppade loss. Underbart att få springa omkring alldeles själv (nåja menar förstås inte alldeles själv men ni förstår nog hur jag menar...) & kika på kuddar, byttor & duschdraperier. Köpte ännu ett duschdraperi, mitt 3:e för i år... Har av misstag köpt 2 stycken andra som inte passat.... Det första var billigt, bara 5 kr men det var alldeles för kort, då hittade jag ett superfint som tyvärr var för litet på bredden. Nu är storleken bra, men hade helst velat ha med samma mönster som på det andra jag köpte... Men man får ju inte allt här i livet ;-)

Simon övernattade på dagis, en tradition de har varje påsk. Kändes lite tomt att vakna i morse eftersom Marcus sticker redan vid halv 5. Men skönt att slippa stressa upp på morgonen. Vi kunde lugnt ligga kvar & bara gosa en stund innan Anton ville kliva upp & öppna paket. Men eftersom det bara var jag & de två små som var hemma fick han nöja sig med att öppna ett paket bestående av kläder. Vilka han själv valt ut så en lycklig kille fick åka på dagis med en bil-tshirt.

Själv hann jag hem en sväng medans dagis var ute & "påskade". Målade färdigt i trappen & sen var det dags att åka tillbaka & hämta hem min lilla påskkärring. Skyndade oss till affären för att handla all mat inför helgen. Anton var en bestämd liten pojke. Han skulle ha en egen korg, vilken han fyllde med lite smått & gott efter vägen som jag definitivt inte hade på min inköpslista. Hamburgerbröd, "pizzakit", rotmos på tub & någon skinka av något slag för att räkna upp en del. Sen sprang han iväg & jag hann höra; "jag vill ha en till godispåse". Hittade honom i full färd med att försöka få in en hel skopa lösviktsgodis i en påse. Han hade ju dock redan sin kaffepanna från påskturen med sig & den var  fylld med godis så jag tyckte inte han behövde mer. Då skulle han plocka ur korgen för att nå sin kaffepanna & inte fick jag ta de urplockade sakerna & stoppa i min vagn för det var ju hans saker! Tillslut gick han med på att jag la tillbaka sakerna i hans korg, varpå han är på väg att springa ut med korgen. Stoppade honom & förklarade att vi måste betala först & att vi måste stå i kön. Vilken redan var lång. (för att vara här, det var säkert 3-4 stycken före oss!) Nä då säger han åt alla att flytta sig, "Ni står i vägen!"
De öppnar en till kassa som vi kan gå till (slår vad om att det bara var för vår skull, för de stängde den efter oss...) Anton ska själv lägga upp sina varor & inte får jag hjälpa till eller börja lägga dit mina varor. Jag försöker förklara att det är många som vill handla & att vi måste hjälpas åt. Då spänner han ögonen i mig & säger; "Vill du ha godis eller? Om du inte lyssnar på mig blir det inge godis!" Haha, undrar vart han hört det förut :-) Var svårt att hålla sig för skratt!

Ikväll har vi då firat att vår lilla kille blivit stor. En motorcykel-tårta var beställd, massor av paket med fina innehåll & ännu mer pussar av vår prins. Alla presenter var så fina & Anton var så glad över allting. Mormor & morfar & morbror Rickard kom med en cykel. Farmor med duplo-lego & en ny Barnkammarbok. Av faster Erica fick han städset, mopp & hink & sop. Faster Camilla hade köpt fina kläder & Ulf kom med en traktor. Av oss fick han en spis & en stekpanna med lite mat. Så nu står spisen här i köket så kan han också laga mat när jag står vid min spis. Tyvärr kunde inte morbror Thomas & Maria vara här idag, saknade er! Men vi ses ju snart! 
   Visserligen var ju ett raggarbilsskärp inte ett skärp, men momma & moffa hade redan fixat ett  riktigt skärp. Och nu har vi nog intalat honom att det är vad ett raggarbilsskärp är, för nu lyfter han på tröjan & säger stolt; "titta, jag har ett raggarbilsskärp!"


Trött & slut somnade han i sängen, men det var många tårar över att behöva skiljas från alla nya saker.

Tänk att det redan gått 3 år sedan vi låg på BB med en alldeles nyfödd liten pojke!  Mycket har hänt sedan dess & ändå känns det som att det bara var häromdagen. Vad gjorde vi innan han kom till oss, & hur såg vår vardag ut utan honom? Det kan jag inte minnas. Vår underbara lilla Anton! Går inte att med ord beskriva hur mycket jag älskar denna goa lilla kille, som visserligen gör mig alldeles svettig & slut ibland, men som ger mig så mycket glädje & gränslös kärlek.

Nu måste jag nästan bära över honom till vår säng så jag får ligga & hålla om honom lite :-) Ska bara ordna med en ny mapp för foton först, .till listan med kalas får jag nu lägga till 3-årskalas!
Natti natti!

Marcus bästa kommentar

Var till stan i helgen som sagt & jag sa sådär i förbifartentillb Marcus att jag på sätt & vis saknar att bo i stan. Vi åker ju en hel del till stan & allt sånt stök det är med att packa alla barn & saker i bilen är ganska jobbigt. Dessutom är det ju det där med att det är så långt emellan jag får gå i affärer, & det saknar jag verkligen. Hade vart så mysigt att vara mammaledig "på riktigt". Att få gå & strosa på stan, fika på ett café med andra mammalediga, pyssla på öppna förskolan... ja allt sånt man gör som mammaledig i stan. Då säger Marcus att jo, det gör han med. Han kunde också tänka sig att bo i en radhuslägenhet eller nåt liknande inne i stan. "Bara jag slipper sånt jäkla skit med gårdsfester & gårdsstädning. Och helst inte så många grannar heller & definitivt ingen granne vägg i vägg   Haha, jag undrar vart den staden med det läget på vårt radhus finns! Någon som vet? :-)

Nä, vi trivs nog bäst här ute ändå, så får jag väl lägga lite tid på att åka bil de gånger jag känner för att shoppa & fika på café!

Anton har lite nya saker att lägga till på sin önskelista: Bara en massa "tjejgrejer", bla ett rosa diadem, rosa hårspännen & en lila resväska med någon av Disneys prinsessor på. Allt sett inne på H&M. Om det var någon som såg en vuxen tvinga ett litet barn att lägga tillbaka alla dessa saker jag rabblat upp, i fredags eftermiddag med orden att "om du vill ha det där får du önska dig det i födelsedagspresent" så var det alltså vi. Men nu har jag inhandlat hans present så det finns nog ingen chans (eller risk eller vad man nu ska säga) att han får dessa saker. Men jag tror nog han kommer bli rätt nöjd ändå. Jag tycker iallafall att jag köpt en bra present!

Hej svejs!

Mina barn ser alldeles för mycket på TV!

Ja så är det...& det är mitt fel, eller möjligtvis både mitt & Marcus. Var inte så jag (vi) hade tänkt att det skulle bli, men det är väl det föräldraskapet handlar om. Man tror mycket & har många funderingar över hur det "ska" vara innan man väl är där. Tex. så såg jag framför mig många vaknätter, skrik & sömnbrist. Men vi har aldrig haft en vaknatt. Skrik..ja... men inte av den anledningen jag hade sett framför mig. Och sömnbristen kan jag knappast beskylla mina barn för då den oftast är självförvållad. För att återgå till det här med TV-tittandet. Innan vi fick barn sa vi till varandra att våra barn skulle minsann inte ha TV´n som barnvakt, men så här i efterhand måste jag erkänna att det är en jädrans bra barnvakt ;-) OK, egentligen hade jag nog velat göra mer saker tillsammans med mina barn så som vi planerat. Såsom spela spel, baka, pyssla, leka.. bygga torn & måla. Och jag tänker ofta, ofta att "bara jag så ska det bli så. Men så kommer morgondagen & jag tar hjälp av TV´n igen. För att ta några exempel: På morgonen om jag vill ligga kvar & dra mig lite i sängen när det är lite kallt & jag inte orkar kliva upp för att tända upp i pannan ( ja jag vet... det blir ju knappast varmare av att jag ligger kvar men det är så skönt...) så låter det så här hemma hos oss: -"Vill du inte titta på TV Anton?" eller när jag ska laga mat & inte orkar med en massa bråk i köket låter det så här: -"Går det ingen bra film på TV nu som ni vill se?" För att inte tala om när jag vill städa (vilket jag gör i princip hela min vakna tid hemma).... Ok, dagtid är fortfarande (oftast) inte tillåten TV-tid men det kan nog bli uppemot ett par timmar om dagen. Ska ta tag i det där...snart... måste bara få lite ordning här hemma först...

Men idag kände jag mig faktiskt som en bra förälder, för idag hjälptes vi åt med alla sysslor här hemma. Antagligen för att vi skulle få besök & jag var tvungen att få hjälp för att vi skulle hinna få ordning här hemma innan dess. oj så snabbt det går att städa när man väntar besök! På bara 1,5h hann vi plocka upp & sortera en massa leksaker, papper & kläder. Dammsuga, puffa kuddarna i soffan, torka golv, tända lamporna i fönstren, sätta på en tvättmaskin & laga en supergod middag bestående av ingefär-&vitlöks marinerad kyckling, ris, grönsaker & en sås gjord på turkisk yoghurt blandad med sweetchilisås. På toppen av det hela hann vi dessutom röra ihop en sockerkakssmet som vi ställde in i ugnen medans vi åt. Vi hade nästan ätit färdigt när vårt främmande kom så det kändes bra. Och ännu bättre att jag faktiskt inte behöver gå omkring & städa nu när barnen lagt sig utan kan sitta & ta det lugnt! Så här skulle det vara alla dagar!

Vårt besök idag var Simons klasskompis & hennes mamma. Vi skulle revidera räkenskaperna för vårt kooperativa dagis. Jag måste säga att jag tycker det är riktigt kul med sånt jobb. Tror jag skulle passa bra på ett kontor! Kanske något att ha som extraknäck? Eller inte... har nog inte tid med sånt, men kanske i nästa liv...
Känner mig lite smart & viktig när jag sitter med ekonomipapper :-) Blir iallafall väldigt sporrad till att ta tag i att börja föra över min egen bokföring till mitt bokföringsprogram på datorn. Men det har jag sagt i 3 år nu... Fast nu tamigtusan SKA det bli av. Tänker inte lämna handskrivet till min revisor nästa gång. Sparar ju dessutom en slant eftersom det går snabbare för honom att göra deklarationen då. Och köper man ett bokförings/faktureringsprogram för nästan 5000 kronor är det väl tänkt att det ska användas... Måste komma ihåg att jag ska göra en lista över "Måste göra saker", så jag kan stryka eftersom. Tror det skulle minska min stress lite. Det är så skönt att ha den där listan att gå efter & se hur det krymper undan för undan. Eller så kommer jag bara komma på fler saker att göra kanske... Förra veckan gjorde jag en sån med saker jag var tvungen att komma ihåg att göra just den dagen, tex ringa ett samtal hit, ett dit, betala en räkning osv. Och tom Marcus gillade listan! Han har alltid förkastat mina listor genom åren men nu bad han mig tom att göra en över alla saker vi borde avsätta tid till att göra. Ex. renovera färdigt hallen, panela färdigt vedboden, snickra färdigt bron...ja listan kan göras väldigt lång.... ska man dessutom ta med allt såsom tvätt, städa bilen, plantera om blommorna... ja då blir det en lista som aldrig tar slut!

Imorgon händer det en massa saker. Anton ska till tandläkaren ( som han längtat efter i flera månader!) jag ska inte glömma att lämna in travet, sen åker vi till stan & Enduro-VM. Marcus ska vara med på besiktningen & jag ska (förhoppningsvis) massera en massa.  Dessutom kommer äntligen min efterlängtade föräldrapenning! Den är ju ett kapitel för sig, men det har de flesta av er redan hört om så det tar jag inte här. Ska bli skönt att få kontot påfyllt lite, är ju faktiskt nästan 3 veckor sent! Tur att vi har så stora marginaler att vi klarar oss på en lön. Hade ju gått hela månaden ut, men då hade vi fått snåla. Dessutom fyller ju Anton år nästa vecka. Så i helgen hoppas jag att vi får tid över till att komma på vad vi ska ge honom, & sen inhandla det. Han själv är ju väldigt klar över vad han vill ha.
Frågade i förrgår igen vad han önskar sig. "Ett raggarbilsskärp" Jaha, men mer då? undrade jag. Han funderade inte länge utan svarade då; "MÅNGA raggarbilsskärp!" :-) haha, ja får väl se vad det blir....

Nu ska jag ta & packa färdigt våra väskor & sen lägga mig så jag slipper lida av sömnbrsit imorgon bitti. Då kanske jag kan klarar mig undan från att behöva använda mig av vår barnvakt TV´n!
Godnatt & trevlig helg på er!

Ny vecka & nya tag...

Hur jag än försöker så verkar det inte bättre än att det kommer bli långt mellan inläggen här... Läste min mejl tidigare ikväll, var 1,5 vecka sen sist & 147 nya meddelanden... Hur får man tiden att räcka till bättre? Försöker planera min tid väl & ändå bara rusar timmarna fram.

Förra veckan var det Sportlov & då tog jag det lugnt. Kändes rätt välbehövligt!
Vi startade vår vecka med att åka upp till mamma & pappa i fjällen. Inkvarterade oss i deras husvagn, & njöt av att vara lediga. Vädret började helt perfekt. Klarblå himmel, solen sken & det var så där perfekt som det bara kan vara i fjällen när det börjar närma sig vår. Efterhand blåste det upp men vad gör väl det? Vi trotsade blåsten & gjorde det vi hade kommit för att göra. Skoteråkning varvades med slalom & en & annan tur in i bastun.

Syns att det är rätt mycket snö i år....

Satte på Anton ett par slalomskidor & han vinkade & sa "hej då", sen började han ploga som att han inte hade gjort annat i sitt liv! Blev alldeles förstummad av förvåning! Olina njöt av solen från vagnen & Simon provade på liften. Först ville han inte ens prova men när han samlat tillräckligt mycket mod insåg han att det var lättare än han trott. Anton gav dock upp efter bara några åk, då hade han fått syn på en miniskoter som stog parkerad utanför skiduthyrningen & då var det inte intressant att åka skidor längre. Han ville åka skoter! Simon kastade även han en & annan trånande blick mot skotern men han har väl blivit så stor att han inte vågar gå fram & provsitta den bara så där... Det gjorde däremot Anton. Många gånger! Att han har sett hur man gör när man startar gick inte heller att missa. Klev upp & började dra i startsnöret (eller vad det nu heter). Tur att andra i hans närhet har större motorintresse än hans mor! Vilken lycka att de båda fick åka med "moffa" sen! Simon sa att de hade kört i 130 ( vilket jag inte riktigt trodde på så då ändrade han & sa att det nog kanske var 250 ) Hmmm... nja fort gick det säkert men inte riktigt så snabbt får jag hoppas!

Anton drömde nog sen att moffa köpte den lilla skotern åt honom för av vad som gick att uttyda ur hans svammel när han pratade i sömnen så lät det; " åhh tack moffa! Har du köpt den åt mig? En skoter!" :-) Ja det vore väl inte så dumt förstås???

Olina fick också vara med om att åka skoter då vi åkte till ett vindskydd i närheten, men inget hon brydde sig särskilt mycket om då hon sov mesta tiden. Annars gillar hon mest att ligga på magen & försöka åla sig fram nuförtiden. Får väl försöka passa på att vara ute när hon ska sova & sen vara inne när hon är vaken så hon får den tiden att leka. Hon fortsätter att vara lika glad & lycklig. Blir lite arg emellanåt om hon bestämt sig för en leksak & det är något hon inte får leka med. Men bara man ler lite åt henne är det bortglömt & hon är sitt vanliga glada jag igen.

Hemma igen fick vi besök av Linda & Tilda. Det var ett trevligt besök, vi hinner ju inte träffas lika mycket nu som det var när vi båda var mammalediga. Barnen stökade på & lekte (& bråkade..) på dagarna, sen satt vi uppe & pratade halva nätterna igenom. Precis som vanligt med andra ord ;-) Anton har inte riktigt förstått det där med rolllekar än insåg jag när jag hörde Tilda säga till honom att "du är pappa, jag är mamma"... -"nä, svarade Anton. Jag är inte pappa, jag är Anton!" haha...Men sen lekte de iallafall att de var på jobbet & gick omkring med varsin handväska. :-)

Idag har vi tagit oss en tur ner på biblioteket. Det var längesen! Insåg också att det är ju ingen mening att vara med i bokklubbar & betala 150-200 kr för en bok varje månad som ändå bara blir läst en gång för att sen bara & ligga & samla damm. Biblioteket köper ju in massor av nya böcker var 14:e dag!

Idag (inatt) dog en släkting så det är väl värt att omnämnas här. Han har ju varit sjuk under en längre period så det var ju inte oväntat men det är ändå tråkigt när det blir så slutgiltigt. Innan har man ju ändå hoppet att det ska lösa sig på något sätt. Tänker framförallt på hans familj idag, men även på min kära far! Han har ju mist någon som stog honom nära. Tänker också på att nästa släktträff inte kommer vara densamma utan honom där!
Vila i frid!

"Raggarbilsskärp"
Antons 3-årsdag börjar närma sig & för er som vet att han tjatat om ett "raggarbilsskärp" & vårt letande efter ett sånt kan vi nu bara informera att vi igår kväll löste problemet! Hanfrågade Marcus än en gång om han kunde få ett "raggarbilsskärp" i födelsedagspresent. Vart hittar man ett sånt då undrade Marcus. Anton pekade på vårt förråd, lite brydd öppnade Marcus det & undrade vart han hade sett ett sånt där. Jo, då visade det sig att ett "raggarbilsskärp" inte är ett skärp utan en radiostyrd bil där "styrdosan" sitter fast i bilen genom en sladd. Marcus har ju några sådana från när han var barn. Anton har  kikat & suktat efter att få köra dem under en längre period men Marcus har inte velat det då vi av erfarenhet vet hur det har gått med alla andra radiostyrda bilar han fått. Men efter igår har han nu fått provköra en av dem & lyckan i hans ögon lyser lång väg. Så nu vet ni alla :-) Ett skärp behöver inte nödvändigtvis vara ett skärp! :-) Det är roligt med alla egna uttryck de har & det är ju många gånger rätt logiska. Men den här hade vi aldrig kunnat lista ut om han inte visat oss!

Nu är det dags att krypa till sängs. Ska läsa lite ur boken jag lånade på biblioteket; "Mias systrar" & sen ska jag invänta att Marcus kommer hem från jobbet.
Godnatt!





RSS 2.0