Veckans uppdatering
Tänkte börja med att dela med mig av förra veckans äventyr & höjdpunkt. Det var bara för roligt för att inte omnämnas här. Mitt frisör besök! Det var något jag sett fram emot länge, & det var något som verkligen behövdes! Vet inte om det var för att jag fått avboka 2 klipptider redan pga sjukdomar etc, eller om det beror på amningen (antagligen en kombination) men mitt hår var rikigt risigt så det skulle bli underbart! Dessutom skulle Anton & Tilda få träffas, (& jag & Linda med för den delen). Vår bil var fortfarande inte helt färdig, men som vanligt kunde vi låna Ulf & Beriths bil. Dock inte deras Hyundai, utan deras lilla Golf. Eftersom inte bilstolarna går att sätta fast säkert i den skulle Marcus ta den till jobbet & vi skulle ta Passaten. Marcus undrade kvällen före om vi inte skulle ta bussen. Va?! Buss??? Det går inte! Jag menar, bussen går 8.10 från Övsjö & dit är det ju 5 km. Sen sitta på bussen med 2 barn hela vägen till stan, ut till Lugnvik för att lämna av Anton hos Tilda & Linda som skulle se efter han när jag klippte mig... nä kommer inte på fråga sa jag. Dessutom är det ju snudd på dyrare att åka buss än att ta bilen. Marcus trodde det var gratis att åka buss med barnvagn men fick upplysa honom om att det bara gäller på stadsbussarna :-)
Så kommer då onsdag morgon. Det börjar med att Marcus försover sig, men går ut strax efter halv 6. Klockan 6 kommer han tillbaka. Golfen startar inte! Han har försökt i 15-20 minuter men den är helt stendöd. Är det inte typiskt??? Jaja, han måste ju till jobbet så det är klart att han måste ta bilen. Hur tusan ska jag göra nu då? Marcus föreslår att jag ska avboka igen. Aldrig i livet! Inte en tredje gång, det gör jag bara inte! Då får jag aldrig komma tillbaka säger jag, dessutom vill Anton leka med Tilda & jag vill surra med Linda. Har ju knappast träffat henne, än mindre hunnit prata på telefon på hela januari! Slänger iväg ett sms till vårt kära tidningsbud, han brukar ju alltid ha någon bil att låna ut. Men icke, ingen bil är påställd... Jaha då blir det väl bussen då. Hmmm...ska jag gå ner på Övsjö med bägge barnen & allt annat vi ska ha med oss in till stan? Tja får ju lite motion & det är ju inte skadligt... å andra sidan lär jag ju bli lite svettig & det känns med ens inte lika lockande. Nä, då får vi hoppa på bussen redan vid 7.25 när Simons skolskjuts kommer. Det är ju samma buss, men vi får ju åka 3,5 mil extra i och med att den åker ner till Kälarne & vänder först. Ja så är det när man bor på landet. Simon blev jätteglad iallafall, Anton med för den delen. Det är ju jättespännande att åka buss! Sagt & gjort, vi åkte med bussen till stan. Tog 2,5h men till frisören hann jag iallafall! Som tur var kom Linda in till stan & hämtade upp Anton istället för jag hann ju inte ut till Lugnvik innan. -Tack vännen!
Förresten, min frisör försäkrade mig om att jag inte hade blivit svartlistad även om jag hade blivit tvungen att avboka ännu en tid :-)
Tog bussen hem med förstås, men em turen går _lite_ fortare. Endast 1,5 h! När vi nästan var framme sa Anton att "mamma nu vill jag inte åka mer buss" Nä... förståligt! Men han var så duktig hela dagen, satt alldeles stilla på bussen & lyssnade på allt jag sa. Min lilla stora kille! Oj så stolt jag var! (Men så fort vi klev av frågade han om vi inte kunde åka buss även påföljande dag... ja det krävs inte mycket för att roa honom!)
Resten av veckan gick åt till jobb, mer träning & ännu mera städning! Känns skönt att jag kommit igång med träningen nu.
Idag var det "Barnens Vasalopp". Självklart var vi där & hejade på Anton när han skulle åka. Eftersom Marcus jobbar em så kunde även han vara med & det var roligt. Annars brukar ju han missa allt sånt, luciatåg utflykter & allt annat roligt som händer på dagis. När vi åkte ner i morse frågade Anton mig i bilen vad som händer om han skulle ramla. Ja men det gör inget sa jag. Det är bara att kliva upp & prova igen. Nä jag kan inte ramla, för jag ska vinna mamma! (oj, har han redan såna vinnarinstinkter vid knappa 3 års ålder???)
Trodde inte alls det skulle gå så bra för när vi kom ner var han riktigt mammig & ville bara vara i famnen. Skulle inte åka skidor utan ville hellre sitta i vagnen. Men tillslut när han såg hur de andra barnen gjorde sig i ordning gick det hur bra som helst. Upp i spåret & iväg. Jag följde med vid sidan om för att heja på & hjälpa till när han ramlade. En & annan vurpa blev det men emellanåt gick det fort. Så roligt att se alla barnen i spåret, hur de kämpade på & vad duktiga de var! Det var också så fint ordnat. Varm saft efter halva varvet, små skyltar med "delmål" efter vägen. Nummerlapp på bröstet & en guldmedalj till alla som var med. Anton åkte 3/4 av varvet, sen fick han syn på pappa som stog vid målet & då tyckte han att det gick för långsamt att åka så han tog av sig skidorna & sprang i mål & famnen på pappa!
Guldmedaljen, den skulle han sova med! Så nu ligger min lilla skidprins & sover i mammas säng med en guldmedalj om halsen. :-) (& nä han ska inte sova med den... jag ska ta bort den nu så ni behöver inte vara oroliga att kommer ha den som en snara om halsen hela natten!)
Bäst att sova nu, ska jobba i morgon!
Natti natti!
/Sandra
Det börjar bra...
ha, jag som tänkte jag skulle vara aktiv här... Det sprack redan första dagen! ;-)
Fast jag skrev faktiskt ett långt inlägg i lördags kväll, men det blev tydligen för långt för jag blev nog urloggad innan jag hunnit med att posta det så då försvann det... Och inte orkade jag skriva om allt...
Ser att det varit många här & kikat in iallafall, vad roligt!
Vi startade vår helg med ett stadsbesök efter några timmar ute i det vackra vädret. Hade ett möte att närvara på & det slutade inte förrän 15.30 så Simon fick ta bussen in till stan så kunde vi uträtta lite ärenden efteråt. Blev "tvungna" att äta inne i stan, & jag är så less på det. För vad finns det att äta om man inte vill spendera en förmögenhet på en vanlig middag? Det blev pizza såklart...och det är inte heller särskilt billigt, betalade 290 kr för oss alla inkl. dricka & sallad. Visst ,man kan ju ta en sallad men det är ju inte så mycket näring i sallader man köper på pizzahaken heller. Första tuggan av pizzan var god men måste säga att det var en av de sämsta jag ätit. Alldeles för salt! Usch, fy & blä kände både jag & Marcus när vi åkte hem. Men barnen var nöjda iallafall.
Så kom lördagen & med den en hockeyresa till Ö-vik. Vi var bjudna av Marcus jobb på matchen mellan Modo-Mora. Det var en trevlig dag för att sammanfatta den kort. Dock mer skräpmat igen. Varför går det inte att köpa bra mat som går snabbt när man är ute? Var finns de restaurangerna? Någon som vet???? Kanske en ny företagsidé!
Fast helt igenom dåligt var det inte. Efter matchen bjöds vi på en mysig restaurang med ett namn som jag redan glömt bort, med väldigt god mat. Fick till och med bönor & kikärtor, dock inga linser men de kan jag vara utan någon dag! Fisksoppa till förrätt, en stor salladsbuffé & flera olika huvudrätter. Efterrätten bestod av havtornsparfait, grädde, basilikaglass & kladdkaka. Och det var ju mitt eget val att trycka i mig det....
Jag tror att pojkarna tyckte det var en rolig dag, även om Anton hade lite väl mycket spring i benen för att orkar kolla på alla 3 perioderna. Olina somnade en bit in på andra perioden & Anton fick lite bilar att leka med så kunde vi andra 3 se på matchen i lugn & ro. Vi hade inte de bästa platserna men bra ändå med tanke på att vi fick sitta bakom nätet i hörnet. Och det visade sig att det var tur att det fanns ett nät där när Anton kom på att han skulle kasta sin bil. Hade väl varit mindre bra med en leksaksbil utslängd på isen...
Var även min första hockeymatch sedan 27 november 2001. Då var jag på hockey i Brunflo tillsammans med morfar, vilket också blev sista gången jag träffade morfar i livet. Så många tankar gick till honom under matchens gång.
Söndagen bjöd på ännu en stadsresa. Så det har bara varit en massa bil & bussåkning i helgen. Marcus var tvungen att stanna hemma & meka med vår andra bil. Kan ju vara på tiden att vi får iordning den med tanke på att jag måste låna grannens bil var & varannan dag. Gjorde ett besök hos Sofia & hennes Marcus. Det var längesen vi träffades... närmare bestämt 1 år sedan bra precis! Förutom en snabbisfika på stan i september men det räknas inte.
De väntar sitt första barn i maj så det var roligt att träffas en stund för att prata graviditeter & bebisliv. Hann dock inte prata så mycket ändå då Anton blev lite uttråkad & gjorde allt för att få sin vilja hörd.
Kvällen avslutades med middag & tårta hos svärmor. Hon fyllde år i slutet på januari & vi har inte hunnit gratta henne än. Det är alltid en massa att göra på helgerna & hon jobbar ju helger också så då blir det svårt att hitta en dag som passar för alla. Det var ju tråkigt att inte Marcus kunde komma, men det får väl bli nästa gång istället! Anton ville att vi skulle köpa en leksaksbil till farmor som present, så då fick han göra det. Han hann nästan ångra sitt köp innan vi var framme, men när vi väl skulle ringa på dörren var han nog ganska nöjd med sitt val av present. (eller tänkte han att det var bra att köpa en leksak till farmor som han själv kunde få leka med när han är där måntro???)
Idag har jag gjort mitt första träningspass på läääänge! Otroligt skönt men gud så jobbigt! Efter 15 minuter i trappmaskinen var mina ben som kokt spagetti. Får väl köra på så här ett par gånger i veckan så kanske jag kommer i form till sommaren, speciellt med tanke på hur mycket gotta jag proppat i mig under den här helgen! :-)Appropå formen, det är väl dags att börja springa snart oxå om jag ska kunna ha en chans att springa tjejmilen i höst. Men jag har alldeles för många bra ursäkter... Det är för halt, det snöar, det är för kallt det är för blött, lite ont i halsen... ja snart är de väl slut hoppas jag annars får jag gå runt! Fast det jag ser mest fram mot är nog att åka ner och bo på hotell. Undrar hur det går för Anna & Benitha då? Får nog ta & ringa & checka av, de kanske inte har lika många ursäkter som mig.... Ska ta & kolla in det där träningsprogrammet de har på tjejmilens hemsida. Fast sist fick jag ju träningsvärk bara av att ha läst det... eller vad det nu var som gjorde att jag hade så ont i kroppen efteråt.
Nu är det dags att börja natta barn, så jag själv får sova sen. Är så himmelskt trött så jag skulle kunna gå & sova redan nu jag med!
Mae höres! /Sandra
Min första dag som bloggare...
Sofia; hur har du fått så fin färg på din sida? Den vill jag också ha!
Här kommer jag skriva lite om vårt liv här ute i skogen, om våra underbara barn, kaoset i vardagen & mycket annat!Ska bli roligt att se hur många som är intresserade av vad vi har för oss på dagarna :-)
Alla hjärtans dag idag, en dag som alla andra men med lite mer eftertanke på alla man tycker om & håller av! Tack för alla smshälsningar! Marcus jobbar ikväll så jag är ensam hemma med barnen. Anton tillbringade dagen på dagis ( äntligen efter alla dessa veckors sjukdomar!) otroligt skönt med en liten paus mitt på dagen så man fick hämta andan lite & sitta ner med en VARM kopp te utan att bli avbruten hela tiden. Innan Marcus åkte hann vi med en snabb promenad i solskenet. också otroligt skönt att få gå i ordentligt promenad tempo utan att styras av en trotsig 3-åring som vill gå själv. Inte för att jag vill vara utan mina barn, men det är ganska skönt att få vara för sig själv för ett tag. (Olina räknar jag inte än, eftersom hon ligger så snäll där man lagt henne!) Simon hade en "date" efter skolan, dagen till ära ,så till middagen var det bara jag & de små. Olina fick smaka potatis för första gången, en smak som inte riktigt föll henne i smaken men efter lite grimaser & hulkningar skrattade hon. (som vanligt) Anton ville också hjälpa sin syster med smakportioner så när jag tittade bort var han snabbt där för att ge henne från sin mat. och då var det inte fråga om några smakportioner längre... Inte nog med att han försökte dränka henne förra veckan när de badade tillsammans, nu ska han kväva henne också! Ja... man får ha ögonen med sig säger jag bara. En ovanligt lugn kväll, antagligen därför att Anton kört slut på sig själv på dagis idag & gjort lite mer än att se på TV. Något han gjort alltför mycket de senaste veckorna. Hann både med att plocka undan, dammsuga & torka golv. Sen kom Simon hem, lagom till läggdags med en fin röd ros & ett vackert kort från hans tjej, den var han stolt över må ni tro så nu står den på bästa plats i köket! Anton hade med sig en fin "alla hjärtans dag"-skål med sig hem från dagis som han själv målat så fin. Älskar alla fina saker han kommer hem med, & det är så roligt att se hur glad han själv är över hans alster. Skålen var till pappa så han blir nog glad han med när han kommer hem från jobbet i natt.
Nu får det räcka för idag för nu sover alla & jag ska avnjuta ytterligare en kopp te & sen ska jag också sussa. Avslutar med att lägga in lite bilder.
Ha det så bra alla!
Kram & godnatt
