Fortsätter uppdateringen.... Anton - 3 stygn & en gitarr
Japp, så var det kört igen. (Ja för er som träffat oss regelbundet på sistone behöver inte sätta i halsen. Det har inte skett någonting mer!) Anton har fått sy 3 små stygn i pannan, alldeles ovanför ögonbrynet. Ramlade över en sten i skogen när dagis var ute på utflykt. Men min tappre gosse bet ihop & var inte särskilt ledsen när jag som mamma fick sitta på första parkett när det var dags att sy ihop såret. Tror tom jag fick sitta närmare än doktorn ;-) Så nu vet jag hur det ser ut när man sys :-) Vi börjar känna oss hemma på Hälsocentralen nu. Eftersom Anton hade 2 täta öroninflammationer, förmodad UVI (Vilket det inte var men eventuellt sorkfeber eller någon annan infektion) samt ett återbesök hos tandläkaren pga olyckan i våras var detta hans 5 besök på 4 veckor, dvs 5 små "presenter". Jag börjar bli less på dessa klistermärken, ringar, studsbollar & annat krafs som finns i lådan. Fast Anton tycker det är lika spännande varje gång. Antagligen var det ju tanken på lådan som gjorde att han bet ihop sist... Åtminstone så behövde ju syster Marie bara säga "-du ska få titta i lådan sen" så skrattade han istället.
Just ja, gitarren var det oxå. Jo Anton gillar musik & instrument. Och hans kompis Tilda har ju en alldeles egen gitarr som han gått & suktat efter länge. Jag har inte tänkt så mycket på det, men så en dag när vi varit där så tjatade han massor om att han också ville ha en gitarr. Du får väl önska dig en då eller så får du köpa en själv för dina egna pengar, svarade jag. Glömde sen bort det hela tills vi en dag gick förbi "Hamngatan 12". Där inne hänger det små gitarrer i taket & självklart såg Anton dem de första han gjorde. Han frågade ytterligare en gång om vi inte kunde köpa en. Jag svarde att om han vill ha en gitarr så får han också betala den själv. Varför då? Har inte du några pengar? Jag vet att du har din plånbok med! sa då Anton. Ja inte går det att lura dem fast de är så små ;-) Sagt & gjort så har han alltså köpt sin alldels egna första gitarr. En vit - precis som han önskat sig (trots att inte Tildas är vit!) Så nu spelas här mest varje dag - får väl se. Kanske blir han en stor rockstjärna en dag?! (Jag som trodde han skulle bli fotbollsproffs...)
Sen har här hänt massor med hans utveckling som jag nästan har glömt bort, men som absolut måste få stå med. Han som aldrig har velat måla eller rita har helt plötsligt börjat rita för fullt. Varje dag - flera gånger om dagen. Och när man säger att det är först när man kan måla som man kan lära sig att läsa & skriva så kan jag bara konstatera att det ligger något i det. Precis så här var det med Simon också. Vi tränar bokstäver varje dag, & Anton "läser" bokstäver överallt. På flingpaket, böcker, affischer - överallt där det finns bokstäver. De som han kan säkrast är : A O G H (en stege)N T & S. Ja... Anton kan man iallafall skriva med de bokstäverna... Inte alltid att de hamnar på rätt plats, & ibland vill han forsätta skriva "upp, ner & upp" (dvs ett N) med ner upp & ner igen.... så här /VVVVV..... Men det spelar ju ingen roll... bara ATT han skriver & börjar intressera sig är ju roligt! å nu har han tjatat i flera dagar om att skriva ett brev till Evelina... Får se när det blir av bara!
Idag var han på kalas hos Wille som fyllt 4 år. Spännande! Det var lekar, fika, korvgrillning & självklart fiskedamm. Hanna tänker då på allt & i godispåsen låg tom en tandborste :-) Allt som allt var det närmare 15 barn där men det märktes inte. Jag tycker det lät ungefär som när det bara är mina egna som är hemma.... Faktiskt tror jag inte att det var något barn som skrek överhuvudtaget... Alla satt på sina platser, åt sitt fika & lekte sen tillsammans, först inomhus i lekrummet & sen ute. Ja, skulle det vara så här hemma skulle inte jag tycka det var några problem med att ha 10 barn. Bara lite mer tvätt & lite mer mat ungefär...
Ja, det var om Anton det... Bara 3 av oss kvar :-)
Just ja, gitarren var det oxå. Jo Anton gillar musik & instrument. Och hans kompis Tilda har ju en alldeles egen gitarr som han gått & suktat efter länge. Jag har inte tänkt så mycket på det, men så en dag när vi varit där så tjatade han massor om att han också ville ha en gitarr. Du får väl önska dig en då eller så får du köpa en själv för dina egna pengar, svarade jag. Glömde sen bort det hela tills vi en dag gick förbi "Hamngatan 12". Där inne hänger det små gitarrer i taket & självklart såg Anton dem de första han gjorde. Han frågade ytterligare en gång om vi inte kunde köpa en. Jag svarde att om han vill ha en gitarr så får han också betala den själv. Varför då? Har inte du några pengar? Jag vet att du har din plånbok med! sa då Anton. Ja inte går det att lura dem fast de är så små ;-) Sagt & gjort så har han alltså köpt sin alldels egna första gitarr. En vit - precis som han önskat sig (trots att inte Tildas är vit!) Så nu spelas här mest varje dag - får väl se. Kanske blir han en stor rockstjärna en dag?! (Jag som trodde han skulle bli fotbollsproffs...)
Sen har här hänt massor med hans utveckling som jag nästan har glömt bort, men som absolut måste få stå med. Han som aldrig har velat måla eller rita har helt plötsligt börjat rita för fullt. Varje dag - flera gånger om dagen. Och när man säger att det är först när man kan måla som man kan lära sig att läsa & skriva så kan jag bara konstatera att det ligger något i det. Precis så här var det med Simon också. Vi tränar bokstäver varje dag, & Anton "läser" bokstäver överallt. På flingpaket, böcker, affischer - överallt där det finns bokstäver. De som han kan säkrast är : A O G H (en stege)N T & S. Ja... Anton kan man iallafall skriva med de bokstäverna... Inte alltid att de hamnar på rätt plats, & ibland vill han forsätta skriva "upp, ner & upp" (dvs ett N) med ner upp & ner igen.... så här /VVVVV..... Men det spelar ju ingen roll... bara ATT han skriver & börjar intressera sig är ju roligt! å nu har han tjatat i flera dagar om att skriva ett brev till Evelina... Får se när det blir av bara!
Idag var han på kalas hos Wille som fyllt 4 år. Spännande! Det var lekar, fika, korvgrillning & självklart fiskedamm. Hanna tänker då på allt & i godispåsen låg tom en tandborste :-) Allt som allt var det närmare 15 barn där men det märktes inte. Jag tycker det lät ungefär som när det bara är mina egna som är hemma.... Faktiskt tror jag inte att det var något barn som skrek överhuvudtaget... Alla satt på sina platser, åt sitt fika & lekte sen tillsammans, först inomhus i lekrummet & sen ute. Ja, skulle det vara så här hemma skulle inte jag tycka det var några problem med att ha 10 barn. Bara lite mer tvätt & lite mer mat ungefär...
Ja, det var om Anton det... Bara 3 av oss kvar :-)
Kommentarer
Trackback
